Ibland blir jag galen av ilska när jag hör covers - eller rättare sagt helgerån - på mina favoritlåtar. När dansband med det obligatoriska z:t i namnet gör hårdrockslåtar blir jag illamående. Men ibland blir det rätt, ger liksom låten en dimension till. Som i Hellsongs version av Run to the hills. Fast är det då en cover - är det inte egentligen en egen tolkning av låten?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar