Mitt liv i böcker!

Det började med Wahlströms böcker med röda ryggarna och Kitty som löste mysterier och Lotten som levde för och med hästarna. Innan dem hade jag läst Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta med hjärtat i halsgropen och gråten krampaktigt återhållen i strupen. Nioårsåldern är ingen lek, åtminstone inte när det gäller de stora frågorna om livet - och döden. Det var som om avgrunden öppnade sig: kunde barn verkligen dö? Oavsett vart man hamnade, var det grymt. Kitty och Lotten var tryggare.

I bokslukaråldern läste jag sedan i princip allt som fanns i hyllorna på bibblan. Särskilt minns jag Barbro Lindgrens Hemligt och Jättehemligt. Peters baby var en av högstadietidens bästa böcker, den fick jag senare när det rensades ut från skolbibiloteket och det sönderlästa exemplaret finns fortfarande här hemma i bokhyllan.

Med Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen öppnade sig sedan en ny värld. Jag slukade raskt den sällsamma historien om Agnes Cecilia och skuggböckerna som jag också läst i vuxen ålder.

Vilka böcker minns du från din uppväxt? I nästa inlägg ska jag berätta mer om böcker som lämnat avtryck i mitt liv i vuxen ålder. Välkommen åter!